Nematoder

Skadegöraren
Betcystnematoden (Heterodera schactii) är en mycket liten rundmask, ca 1 mm, som parasiterar på rötterna av sockerbetor och flera andra växter. Från cystor i jorden kläcks de små maskarna och honorna borrar sig in i betans rötter och hämmar vatten- och näringsförsörjningen.

Honornas bakkropp sväller upp och bildar små vita cystor som man kan se på betans rötter i början/mitten av juni och i början av augusti. Tidpunkterna är väderberoende och kan därför variera från år till år. Cystorna, som innehåller ägg, blir sedan bruna och lossnar från rötterna. Normala år bildas två generationer på en växtsäsong, men varma år kan det bli tre. Äggen kan i cystorna förbli livsdugliga i mer än tio år.

Vita cystor på betrötterna

Starka angrepp av betcystnematod kan ge skördesänkningar på 20-30% eller mer. Skadorna blir oftast värst torra år. Skördarna blir också mycket varierande, vilket gör det svårt att rätt anpassa arealen efter den mängd betor man förväntas leverera.

Andra nackdelar är att renheten blir sämre och att betan får sämre motståndskraft mot övriga påfrestningar, som t ex svampangrepp.

Symptom
De första tecknen på nematoder ses ofta som fläckar i fält, ofta på den lättaste jorden, där betorna växer dåligt. Nematoderna förstör vattenförsörjningen, så angripna betor slokar lätt vid torka.

Mot slutet av sommaren syns ofta tecken på kväve- och/eller magnesiumbrist, (gulnande betor och bruna bladkanter) orsakat av att de förstörda rötterna inte kan försörja betan med näring.

Betornas rötter blir ofta mer eller mindre greniga och "skäggiga", särskilt på lättare jord, medan betor på tyngre jord ibland knappt blir greniga alls. De vita cystorna, som ser ut som små vita pärlor, syns bara i vissa stadier av nematodernas utveckling, oftast i början/mitten av juni och i början av augusti.

Magnesiumbrist beror ofta i grunden på nematodangrepp

Förväxlingsmöjligheter
Rhizomania är en virussjukdom som förstör betans rötter, och som har symptom som liknar nematodangrepp, skäggiga betor och ljus blast. Vid rhizomania får blasten en lite mer gulgrön färgton. Rhizomania är en mycket allvarlig sjukdom, men idag finns det resistens i alla sorter på marknaden. 

Skäggiga betor kan bero på nematoder eller Rhizomania

Värdväxter och uppförökning
Betcystnematoden angriper betor och dess släktingar spenat och rödbetor, men även korsblomstriga växter som raps, senap, rädisor och kålväxter. Många ogräs angrips också, t ex svinmålla, åkerbinda, åkerpilört, åkersenap, våtarv, nattskatta och lomme. Odling av sockerbetor ökar förekomsten av nematodägg i marken 3-5 gånger, och försök tyder på att raps ligger på ungefär samma nivå vad gäller uppförökning. När icke mottagliga värdväxter odlas minskar förekomsten i marken med ungefär 50% per år. Både vad gäller uppförökning och minskning är dock variationerna mellan olika jordar och enskilda år betydlig.

Vem bör ta prov?

• Vid täta växtföljder, (dvs. betor vart tredje år eller betor vart fjärde år med raps i växtföljden) bör nematodprov alltid tas hösten innan betgrödan. Finns inga speciella symptom tas ett generellt prov över hela fältet. Är fältet hopslaget av två fält med olika växtföljd tas två prov, ett på varje del av fältet.
• Har man "mystiska fläckar" i fält där betorna inte vill växa bör man alltid ta ett nematodprov, för att undersöka om nematoder är orsaken. Ta ett prov i fläcken och ett där betorna ser normala ut. Eftersom proven skall tas i november bör fläcken på något sätt markeras så att man hittar tillbaka till rätt ställe.

Hur man tar proven
Under sommaren varierar nematodförekomsten beroende på var i sin livscykel nematoderna befinner sig. Prov skall därför tas under vinterhalvåret, när nematodförekomsten stabiliserat sig, tidigast i slutet av oktober. Bäst är att ta proven i början av november för att hinna få svaret innan betfröbeställningen.

Ta gärna proven själv, det är inte svårt! Varje prov bör bestå av cirka 40 stick, som tas till plogdjup (ca 20-25 cm). Sticken kan tas med jordborr, eller en vanlig spade (skär då ut en skiva ur varje spadstick). Fördela proven jämt över ytan som ska provtas, lättast är att gå som ett W över fältet, och ta stick med jämna mellanrum. Samla jorden i en plastpåse. Det samlade provet bör väga minst 1,5 kg, gärna mer (blir det mer så skicka in hela provet, det är säkrare än att själv försöka blanda och dela provet).

Provet lämnas till:

NBR, Nordic Beet Research

Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred

Email: info@nordicbeet.nu

Bifoga en lapp med namn och adress och att det är betcystnematoder du vill ha undersökt. Resultatet av provundersökningen kommer skriftligt.

Provresultat
De försök som finns gjorda hittills pekar på att skörden minskar vid förekomster på 1 ägg/g jord vintern innan betgrödan sås, men det finns tecken på att skörden kan påverkas även vid lägre nivåer än så.

Andra åtgärder i växtföljden
Försök undvik att odla andra mottagliga grödor i samma växtföljd som betor. Helst bör man inte odla betor mer än vart fjärde år. Odlas raps i växtföljden bör betor inte odlas oftare än vart femte år. Har man längre tid mellan mottagliga grödor reduceras nematoderna vid normala omständigheter.

Biologisk bekämpning med vitsenap (bilden till vänster) eller oljerättika (bilden till höger)

Odla nematodsanerande grödor som vitsenap eller oljerättika. För att sanering ska fungera bra måste rotsystemet vara väl utvecklat. Sådden ska därför helst ske direkt efter skörd, ju förr desto bättre. Nematodresistent oljerättika har en långsammare rotutveckling och bör därför inte sås senare än mitten av juli, lämpligen efter konservärtor. Det går däremot att så nematodresistent vitsenap ända fram till början av augusti. Förutom såtiden har även plantantalet betydelse för att saneringen ska bli effektiv. Minst 160 plantor/kvadratmeter bör man sträva efter. Nematodsanerande grödor provocerar fram kläckning av nematodlarverna utan att det sker en uppförökning.