Växtnäring

• Gödslingen skall anpassas efter betgrödans behov, aktuell markanalys och näringsinnehållet i tillförda gödselmedel.

• Den totala kvävegivan för betfältet får inte överstiga 130 kg/ha. Kvävegivan avser mängd kväve i handelsgödsel samt organiska gödselmedel med avdrag för beräknade kväveförluster vid spridning.

• All kvävegödsling till betorna ska utföras före den 1 juli och högst 30 kg kväve får tillföras efter 1 juni.

• Åtgärder för att förhindra spridning av handelsgödsel utanför betfältet ska vidtas, till exempel med kantspridningsutrustning.

• Mineralgödselmedel som används till betorna får innehålla högst 50 mg kadmium/kg fosfor.

• Vid användning av flytgödsel eller kletgödsel i betodlingen skall gödselns näringsinnehåll analyseras minst vart tredje år. Analysen skall omfatta minst ammoniumkväve och fosfor, men gärna även torrsubstans. Analys krävs ej vid spridning av totalmängder under 25 ton/år. För fastgödsel (ts-halt > 20 %, helt stapelbar) kan växtnäringsinnehållet beräknas med hjälp av schablonvärden.

• Det ska finnas en växtodlingsplan över samtliga skiften där betor ingår i växtföljden. Den ska arkiveras i minst fyra år för att kunna följa växtföljden. För varje skifte ska finnas uppgifter om:
o Förfrukt, gröda och sort
o Behov av kväve, fosfor och kalium
o Gödselmedel och givor
o Notering om eventuell avvikelse från planerad gödsling
o Stallgödsel och andra organiska gödselmedel, planering och utfall, mängder och spridningstidpunkter.

Markkartering

En aktuell markkartering är nödvändig för att kunna behovsanpassa gödsling och kalkning. Aktuell markanalys ska finnas för årets betfält men bör finnas för alla fält i betväxtföljden. Markanalysen ska omfatta minst pH-värde, P-Al och K-Al.

Som aktuell markanalys räknas markkartering som är max 10 år gammal, minst 1 prov/ha, 10 delprov/prov.
 

Rekommendationer

  • Jordprov bör tas vid samma tid under året vid återkommande provtagning. Proven ska heller inte tas förrän tidigast en månad efter tillförsel av stall- eller mineralgödsel och tidigast ett år efter kalkning.

  • Vi rekommenderar att bestämning av provtagningsplatserna sker med GPS-positionering. På så sätt kan man vid omkartering återkomma till samma plats och få ett bättre underlag för att bedöma förändringar av växtnäringstillståndet mellan provtagningarna.

  • På lätta jordar och på mulljordar, eller där det av andra skäl kan finnas risk för bor- eller kopparbrist, bör analysen omfatta dessa ämnen. Eftersom betor är känsliga för borbrist rekommenderar vi boranalys på alla fält där betor odlas.

  • Bestämning av lättlösligt magnesium och kalcium sker i samma extrakt som fosfor och kalium och görs normalt utan extra kostnad. Därför rekommenderas magnesium och kalciumanalys på samtliga prover.