Praktikfall 2020, 89 ha på Söderslätt - del 37

Bild från lastningen fredagen den 29 januari. Termometern visade -7 grader på morgonen.

I tabellen nedan ser du kvantiteter och kvalité vid fyra olika leveranstillfällen. Allt från samma fält med samma sort, Daphna.

Tyvärr är det bara den första leveransen som vi känner arealen på. Då, den 23 oktober skördades 17,4 ha från den södra änden av fältet. Avkastningen här blev då 85 ton betor/ha som gav 14,6 ton socker/ha. Tillväxten fram till nästa upptagning runt 8 november ligger på runt 3%.

Tar vi hela fältet blev sockerskörden densamma, 14,6 ton med en rotvikt på 86,2 ton/ha och en sockerhalt på 16,9 %.

Frågan är vad som låg i stukorna efter avslutad upptagning den 9 november?

Skördemätningar med upptagaren gav följande siffror:

Skörd den 6 november med radmyllning – 108 ton/ha med 88% renhet - 95 ton/ha
Skörd den 8 november över spår – 100 ton/ha med 88% renhet - 88 ton/ha
Skörd den 8 november utanför spår gav 112 ton/ha med 88% renhet - 99 ton/ha

Handskördade försöksrutor den 1 oktober på fyra platser inom skördeområdet gav 94-101-107 respektive 108 ton betor/ha.
Tillsammans med NDVI-mätningar och synintryck är min uppfattning att resten av fältet gett 90 ton betor/ha vid skörd den 7-9 november, troligen lite till.

Låt oss inte ta i utan anta att skörden den 10 november låg på 90 ton med 17,2 % socker eller 15,5 ton/ha.

Vi kan nu jämföra denna tänka skörd den 10 november med de betmängder, sockerhalter och renheter som vi faktiskt levererat vid de tre leveranstillfällena av lagrade betor.

Vi tar också med alternativet där vi tänker oss att hela den upptagna mängden lagras under ”ideala betingelser” och levereras den 29 januari. Alltså tidpunkten för sista leveranstillfället.  

Så här ser det ut:

1. De tre verkliga leveranserna (grön stapel) den 26 november, 30 december och 29 januari gav en intäkt på 1 181 000 kr.
2. Mörkblå staplar visar varianter på vad jag tror fanns i stukorna direkt efter upptagningen i november. Intäkten varierar mellan 1 144 000 och 1 212 000 kr.
3. Ljusblå stapel visar intäkten om vi  levererat hela den förmodade 90 tons skörden först vid den sista leveransen den 29 januari. Om vi kunnat lagra dessa betor under ”goda betingelser” hela tiden skulle det gett oss en intäkt på hela 1 352 000 kr. Med ”goda betingelser” menar jag en sockerförlust på 0,1% per dygn. Detta betyder 8% i sockerförlust på 80 dagar. Jag har räknat med att den uppstår genom att brutto- och nettovikten minskar med 3% och att  sockerhalten går ner från 17,22% till 16,34 %.

Reflexioner
- Tror vi på 90 ton vid upptagning har våra lagringsbetor genererat ungefär samma intäkt som en direktleverans den 10 november skulle inbringat.
- Om vi hade klarat att lagra betorna utan kraftigt försämrad renhet skulle merintäkten vid leverans den 29 januari varit betydande, av storleksordningen 170 000 kr (1352’-1181’).  Detta är faktiskt vad rätt många odlare lyckades med!

Var förlorar vi socker vid lagring?

Lagringen kostar på fyra områden.

1. Betorna förlorar i vikt. En nyupptagen stuka på 1000 ton väger inte 1000 ton 30 eller 60 dagar senare. Både betorna och jorden torkar. Denna post ser du inte som odlare. Normalt vet du inte vad din stuka väger vid inläggning. Viktminskningen beror på att betan och även jorden på betorna förlorar vatten vid lagring. En ytterbeta under Toptex på en södersida kan utan vidare förlora 10% av sin vikt. En hel välskött stuka kan man räkna med förlorar 2-5% av sin vikt efter 60 dagar.
2. Sockerhalten minskar. Inget konstigt. Betan lever och förbrukar socker för att leva och andas.
   En perfekt lagring vid temperaturer runt 5 plusgrader drar 0,1% socker per dygn. 60 dagars lagring skulle alltså kosta 6% socker. Om hela förlusten läggs på sockerhalten skulle det betyda att våra 17,22 % i sockerhalt sjunker till 16,19% efter 81 dagars lagring
   Men eftersom våra betor torkar i stukan ser vi sällan så stora fall i sockerhalten.
3. Betmaterial tvättas bort i tvätten. Efter en tids lagring börjar betan angripas av mögel och med tiden även av röta. Mycket av detta tvättas bort i provet. För orenheter, antingen det är sten, jord, blast eller bortspolat betmaterial betalar du själv transporten.
4. Frostskadat och förstört material skärs manuellt bort i provtvätten och läggs till orenheterna. Renheten sjunker ytterligare.

Till detta ska läggas kostnaden för täckning och avtäckning men den lämnar vi därhän i detta sammanhang då vi utgår från att intäkten motsvarar kostnaden.

Låt oss börja med att få en allmän bild av vilka pengar det handlar om då vi går från leverans i oktober till leverans i februari. Vi utgår från en given areal där vi skördat 1000 ton orena betor av den kvalité som betorna höll vid leveransen den 26 oktober efter upptagning den 23 oktober.

Då blir det så här:

När vi går från leverans den 26 oktober till leverans den 29 januari får vi en merbetalning på 70 000 kr eller 26%. Den ska betala för våra lagringsförluster av de fyra slagen ovan, helst med lite råge. Vi tar ju också en risk genom att lagra betorna.

Nu ser vi på vad vi fick för den kvalité vi faktiskt lämnat. Ingen kan räkna med bibehållen kvalité. Frågan är om merbetalningen räcker för att täcka den kvalitetsförsämring vi faktiskt fått. Fortfarande på kvantiteten 1000 ton orena betor.

Det verkliga utfallet blev en betalning på ungefär samma nivå vid alla fyra leveranstillfällena. Jämfört med oktoberleveransen förlorade vi 4% i november, vann 3% i december men förlorade åter 4% i januari.
Om detta kan man möjligen tycka att det är rätt OK. Jag fick ingen riskersättning men det kunde varit värre. Problemet är att detta inte är riktigt är hela sanningen. Jag blev ersatt för hela min kvalitetsförsämring. Det är sant.

Men…

Vi har ännu tagit hänsyn till två saker

Tillväxten i fält: Vi har utgått från 1000 ton på en given yta skördad den 23 oktober för leverans den 26 oktober. Betorna vi levererade den 24 november och framåt i december och januari fortsatte rimligen att växa. Samma yta upptagen 7-9 november bör ju rimligen ge mer än 1000 ton vid skörd 14 dagar senare. Min beräkning ger 3%. Alltså 1030 ton. Hade vi väntar ytterligare 10-14 dagar hade ökningen varit totalt 5% (just år 2020 ska tilläggas).  

Betor torkar under Toptex. Å andra sidan har betorna i stukan torkat under lagringen. Hur mycket är lite mer osäkert. Men vi räknar försiktigt här och antar att betor och (jord) torkar 1% till den 24 november, 3% till den 30 december och 4% till den 29 januari.

Nu är vi så nära sanningen det går att komma.

Leverans 26 oktober: Vår ”ursprungskvalité ”som vi också levererar.

Leverans 24 november: Här tar vi upp den 7 november, alltså 14 dagar senare, därav lite högre ursprungsstapel. Men november var varm och 14 dagars lagring till leveransen kostade 0,27 enheter på sockerhalten och 0,7 enheter på renheten. Så 268 000 kr den 26 oktober blev 6 000 kr eller 2% ner till den 24 november.

Leverans 30 december: Den här leveransen kändes OK även om det fanns lite mögel och röta här och där. Sju veckor under Toptex borde ge god jordfrånskiljning. Sockerhalten låg kvar på novembernivån med 16,98 % men renheten sjönk rejält,  från novemberleveransens 88,85 till 86,6%. Det gav en del onda aningar. Men med 275 000 kr in ökade intäkten från oktober med 3%. Man kan också säga att ursprungsvärdet på skörden från november bibehölls.

Leverans den 29 januari: Betkvalitén var inte bra. Över 90% av betorna hade angrepp av röta. En del material var frostskadat eller förstört. Trots frostskyddsåtgärder. Renheten slutade på mycket låga 79,3%. Tio av 32 prov gavs femmor till sjuor vilket motsvarade 2% på renheten. Sockerhalten föll till 16,35%. Kanske inte helt orimligt med tanke på 81 dagars lagring. Det betydde att Europas bästa sentillågg inte räckte för att behålla intäkten på oktobernivå. Tappet blev 14 000 kr eller 5%.

Sammanfattning

Leveransen i november och december får godkänt. Helt klart fanns här pengar att  hämta på att vänta med upptagningen till efter den 20 november och gärna en vecka till. Men det är lått att vara efterklok.

Med en medeltemperatur på drygt 3 grader över den normala både i november och december samlades allt för många daggrader, allt för tidigt. När sedan leveransen även flyttades framåt till slutliga 81 dagars lagring var daggraderna rent för många, runt 420. Lägg därtill vissa frågetecken kring sortens lämplighet för långtidslagring. Det är bara att göra om och göra bättre.

Hur gick för andra?

Flera odlare i trakten levererade ungefär samtidigt. Hur gick det för dessa? Vi kanske kan lära av varandra. Återkommer i ämnet.

2021-02-11      Robert Olsson

Detta är en del i serien "Praktikfall 2020, 89 ha på Söderslätt". Hela serien hittar du här.