Bladsvamp

Rådgivning angående bladsvampsbehandling

Försöksresultat och flera års erfarenhet har visat, att där är god ekonomi i att bekämpa bladsvamp i betorna. Under svenska förhållanden är behandling med 0,5 l Comet/ha huvudalternativet. För att få bästa möjliga utbyte av behandlingen skall den göras vid begynnande angrepp och uppnådd bekämpningströskel. De fyra aktuella bladsvamparna, som angriper betorna, är beskrivna nedan.

Läget i fält
Vi hittar bladsvampsangrepp men man är inte uppe bekämpningströskeln. Förutom egen kontroll av fältet följ informationen på sockerbetor.nu.

Rekommendation
Kontrollera ditt betfält genom att plocka 33 blad (de "mittersta" på plantan, inte de yttersta eller innersta) från olika plantor jämnt fördelat över fältet. Granska bladen och räkna hur många det finns angrepp av Ramularia, Cercospora, rost eller mjöldagg på. Observera att det räcker med en enda bladfläck för att bladet ska räknas som angripet.

Bekämpning med 0,5 l Comet/ha rekommenderas:

1 aug-15 aug         vid 15 % angripna blad  (5 blad av 33)
15 aug-31 aug       vid 45 % angripna blad  (15 blad av 33)

Observera karenstiden: minst 30 dagar mellan behandling och skörd.

 

Amistar är också godkänt för användning i sockerbetor, men Comet har i försöken gett betydligt bättre effekt.
. 

 

 

Beskrivningen av bladsvamparna

 

	Mjöldagg trivs i varmt och torrt väder. Mjöldagg ses som en vitgrå filtaktig beläggning på bladen.
	Rost finns normalt i fälten från augusti månad, angreppen brukar komma från sydöst. Rost ses som små, rödbruna pustlar på bladöversidan.
	Ramularia. Väder med regn främjar utvecklingen. Ramularia ses som grå, vissna fläckar med en rödbrun kant. Fläckarna är ca. 4-12 mm i diameter. I början är det fläckar men senare går de ihop och hela bladet kan vissna.
	Cercospora. Svampen är ett stort problem i Syd- och Mellaneuropa och har de senaste åren spridit sig längre norrut och förekommer nu också i Sverige. Varmt och fuktigt väder främjar svampens utveckling. Symptomen påminner om ramularia men fläckarna är mindre ( ca. 2 - 5 mm) och mera skarpt avgränsade med en mörk rödbrun kant.